Life
2011.
Ett nytt år, ett helt nytt år. Jag har aldrig tagit mig tiden att tänka tillbaka på året som har varit. Och nu när jag tänker tillbaka på förra årets nyår så minns jag den knappt. 2010 förändrade mitt liv. Men om jag ska vara ärlig så förändrades det långt innan. Mitt liv förändrades när jag tog mitt pick och pack och drog till London 2009. London var det bästa som har hänt mig. Det öppnade verkligen mina ögon om hur livet kunde vara, om hur underbart det kunde vara. Att få upptäcka en ny stad och möta nytt roligt folk och sedan när man återvände till Göteborg fick en att uppskatta den tid man fick med sin familj och vänner.
Ja jag tror nog att alla förändrades till det positiva efter flytten till London och man fick helt enkelt en livserfarenhet som iallefall har gjort mig lugnare. Man vet att man klarar av det, man vet att man klarar av att lämna sitt gamla liv bakom sig och starta ett nytt.
Och här jag är nu. Har snart gått ut gymnasiet och ska börja ansöka till Universitet och sedan börja jobba. Tiden går fort. Jag är 19 år om 3 månader. Det känns lite overkligt lixom vart tog mitt år som 18 ivägen? Antar att det är bra att det går fort men oftast när det går fort så glömmer man av viktiga saker. Som att träffa sina kompisar och umgås med sin familj. Eftersom mina föräldrar är skilda så bor jag hos mamma nu och därmed träffar jag inte min pappa så ofta även om han bara bor 10 min ifrån. Även mina kompisar träffar jag inte lika ofta längre. Eller klart jag träffar dom men jag har fått många nya kompisar sedan jag kom tillbaka från London och vi är som en liten party grupp som är ute varje helg.
Dock som jag läste på min kompis blogg så träffas vi inte så mycket mer än när vi ska ut på krogen och det har hon rätt i. Vi har glömt hur livet var innan vi var 18 år. Hur man samlade ihop ett gäng och bara satt och pratade och umgicks. Hur man bara åkte in till stan för att ta en fika eller hur man ringde varandra för att gå på en promenad och bara snacka - rensa huvudet.
Promenaderna är nog det jag saknar mest. Det var oftast jag och Micha som tog promenader på sommaren runt om i Billdal. Vid vattnet - havet. grillkvällarna vid Billdals badet. Jag kan knappt fatta att den tiden är förbi.
Innan hösten kommer gänget vara splittrat. Vi kommer alla befinna oss på olika ställen. I Sverige, utomlands, på andra orter. Tiden som jag har haft här i Sverige sen jag kom hem har jag tagit illa vara på. Jag har festat exakt varje helg sen jag började skolan. Även om jag inte ångrar det så skulle jag kanske tänka mig att kunna ha lagt upp det bättre, att jag hade kunnat spendera lite mer med mina vänner i nyktert tillstånd.
2011 är det året där vi kommer att fokusera på våran framtida karriär, då man ska ha bestämt sig för vad man vill plugga och vad man vill jobba med. Vissa vill plugga vidare och andra har redan jobb och vill jobba heltid på dom. Dock är dom som inte har jobb redan dömda att fortsätta plugga för att få ett jobb.
jag brukar säga när folk frågar mig varför jag inte stannar i Sverige att "Sverige är dött, Sverige är förlorat - Det finns ingen framtid här längre". Enligt mig så stämmer det. För att få ett så enkelt jobb som att jobba i ett Cafe så måste man på nästan alla ställen ha tidigare erfarenheter från tidigare jobb. Men hur ska man få det om man aldrig tidigare har jobbat med det innnan?
Som sagt jag är glad där jag är idag.
2008:
- Breakdown
- Collapse
2009:
- På fötter igen
- Lever London livet
2010:
- Lever ett underbart liv i London
- Får synliga symptom av långvarig stress
- Sliten
- Har underbar vänner i London
- Kmr tillbaka till Sverige
- Livet förändras
- har underbara kompisar i Sverige
2011:
- Mycket nöjd med tillvaron än så länge :)
- Bara att vänta och se vad 2011 har att ge
See u later
Ett nytt år, ett helt nytt år. Jag har aldrig tagit mig tiden att tänka tillbaka på året som har varit. Och nu när jag tänker tillbaka på förra årets nyår så minns jag den knappt. 2010 förändrade mitt liv. Men om jag ska vara ärlig så förändrades det långt innan. Mitt liv förändrades när jag tog mitt pick och pack och drog till London 2009. London var det bästa som har hänt mig. Det öppnade verkligen mina ögon om hur livet kunde vara, om hur underbart det kunde vara. Att få upptäcka en ny stad och möta nytt roligt folk och sedan när man återvände till Göteborg fick en att uppskatta den tid man fick med sin familj och vänner.
Ja jag tror nog att alla förändrades till det positiva efter flytten till London och man fick helt enkelt en livserfarenhet som iallefall har gjort mig lugnare. Man vet att man klarar av det, man vet att man klarar av att lämna sitt gamla liv bakom sig och starta ett nytt.
Och här jag är nu. Har snart gått ut gymnasiet och ska börja ansöka till Universitet och sedan börja jobba. Tiden går fort. Jag är 19 år om 3 månader. Det känns lite overkligt lixom vart tog mitt år som 18 ivägen? Antar att det är bra att det går fort men oftast när det går fort så glömmer man av viktiga saker. Som att träffa sina kompisar och umgås med sin familj. Eftersom mina föräldrar är skilda så bor jag hos mamma nu och därmed träffar jag inte min pappa så ofta även om han bara bor 10 min ifrån. Även mina kompisar träffar jag inte lika ofta längre. Eller klart jag träffar dom men jag har fått många nya kompisar sedan jag kom tillbaka från London och vi är som en liten party grupp som är ute varje helg.
Dock som jag läste på min kompis blogg så träffas vi inte så mycket mer än när vi ska ut på krogen och det har hon rätt i. Vi har glömt hur livet var innan vi var 18 år. Hur man samlade ihop ett gäng och bara satt och pratade och umgicks. Hur man bara åkte in till stan för att ta en fika eller hur man ringde varandra för att gå på en promenad och bara snacka - rensa huvudet.
Promenaderna är nog det jag saknar mest. Det var oftast jag och Micha som tog promenader på sommaren runt om i Billdal. Vid vattnet - havet. grillkvällarna vid Billdals badet. Jag kan knappt fatta att den tiden är förbi.
Innan hösten kommer gänget vara splittrat. Vi kommer alla befinna oss på olika ställen. I Sverige, utomlands, på andra orter. Tiden som jag har haft här i Sverige sen jag kom hem har jag tagit illa vara på. Jag har festat exakt varje helg sen jag började skolan. Även om jag inte ångrar det så skulle jag kanske tänka mig att kunna ha lagt upp det bättre, att jag hade kunnat spendera lite mer med mina vänner i nyktert tillstånd.
2011 är det året där vi kommer att fokusera på våran framtida karriär, då man ska ha bestämt sig för vad man vill plugga och vad man vill jobba med. Vissa vill plugga vidare och andra har redan jobb och vill jobba heltid på dom. Dock är dom som inte har jobb redan dömda att fortsätta plugga för att få ett jobb.
jag brukar säga när folk frågar mig varför jag inte stannar i Sverige att "Sverige är dött, Sverige är förlorat - Det finns ingen framtid här längre". Enligt mig så stämmer det. För att få ett så enkelt jobb som att jobba i ett Cafe så måste man på nästan alla ställen ha tidigare erfarenheter från tidigare jobb. Men hur ska man få det om man aldrig tidigare har jobbat med det innnan?
Som sagt jag är glad där jag är idag.
2008:
- Breakdown
- Collapse
2009:
- På fötter igen
- Lever London livet
2010:
- Lever ett underbart liv i London
- Får synliga symptom av långvarig stress
- Sliten
- Har underbar vänner i London
- Kmr tillbaka till Sverige
- Livet förändras
- har underbara kompisar i Sverige
2011:
- Mycket nöjd med tillvaron än så länge :)
- Bara att vänta och se vad 2011 har att ge
See u later
Kommentarer
Postat av: Micha
bra tankar! Vi kommer ha mycket att prata om på lördag! En sk är jg säker på och det är att vi kmr få en underbar sommar!
Trackback
